Miljömål

Miljöaspekter

  • Icke-hållbara förädlingskedjor
  • Djurvälfärd
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Överutnyttjande av marktillgångar
  • Utsläpp av växthusgaser

Produktundergrupp

Lamm- och fårkött

English version

Miljöpåverkan från produktionen av lamm- och fårkött skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande organisationer som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av lamm-eller fårkött kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Produktområdet omfattar kriterier som bland annat bidrar till de svenska miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i agenda 2030; bland andra mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.   

Läs mer

I Sverige förbrukades 1, 61 kilo lamm- och fårkött per person år 20191. Ca 30 procent av förbrukningen producerades i Sverige 2019, vilket kan jämföras med ca 60 procent 1995. Importen sker framförallt ifrån Irland, Nederländerna och Nya Zeeland. Under 2018 och 2019 noterades en minskad import och ökning av den svenska andelen av förbrukningen 2.

En orsak till den höga importandelen kan enligt Jordbruksverket vara att en säsongsmässigt hög efterfrågan i Sverige, exempelvis till påsk, inte matchas av svensk produktion, där lammen till stor del slaktas på hösten 3. Enligt organisationen Svenskt kött täcker produktionen av lammkött i Sverige ca 35 procent av den inhemska konsumtionen. Den ekologiska andelen var 21,3 procent av slakten av får i Sverige 2018, vilket enligt Jordbruksverket är den högsta ekoandelen av alla djurslag som omfattas av den officiella statistiken 4.

Klimatpåverkan från produktion av animaliska livsmedel kommer från djurens fodersmältning (för idisslare som nötkreatur, får och getter), foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling5. Lamm och får är idisslare och ger vid fodersmältningen utsläpp av metan som har hög klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser från lammproduktion är i snitt ca 21 kg CO2e/kg benfritt kött men varierar beroende på exempelvis produktionssätt och ursprung6.

De olika lammproduktionssystemen karakteriseras efter de tider på året då lammen slaktas. Vanligast i Sverige är höstlammsproduktion, vilket innebär att tackorna lammar på våren och lammen slaktas på hösten efter avslutad betessäsong, men lamm kan födas och slaktas under alla tider på året7. Idisslare som går på bete håller landskapen öppna och bidrar till flera ekosystemtjänster. Väl anpassat bete är betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald8. Vallar som ingår i en växtföljd på åkermark, utgör en viktig foderkälla för idisslande djur och bidrar positivt till odlingssystemet genom exempelvis minskat behov av bekämpningsmedel och uppbyggnad av markens bördighet9.Får passar bra att ha på bete på känsliga marker eftersom de inte trampar sönder grässvålen och kan därför hålla landskapet öppet både på landsbygden och i stadsnära marker10. Även kraftfoder används vid produktion av lamm- och fårkött och hur kraftfodret är producerat är en viktig hållbarhetsaspekt. Då soja och biprodukter av oljepalm används till foder kan dessa råvaror produceras på ett mer hållbart sätt, exempelvis genom att undvika att produktion sker på skyddsvärda områden11.

Naturbetesdjur betar på marker som aldrig plöjs eller skördas. Naturbetesmarker är mark som kontinuerligt använts till bete under lång tid och är en del av det biologiska kulturarvet. Bete på naturbetesmark är särskilt betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald, på såväl art som landskapsnivå12. Naturbetesdjur behövs för att hävda naturbetesmarker och på så sätt arbeta mot att uppnå miljömålen om biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap13. Det finns emellertid inte någon officiell definition av naturbetesmarker. Den definition av naturbetesmarker som används i hållbarhetskriterierna är densamma som används av föreningen Naturbete Sverige och Sigill kvalitetssystem som certifierar naturbeteskött: Naturbetesmarker är naturliga gräsmarker som betas men varken plöjs, gödslas (förutom betesdjurens naturliga avföring), bevattnas eller bearbetas maskinellt. Naturbetesmarker kan vara hagmarker, strandängar, ljunghedar, alvarsmarker, skogsbeten samt gräsmark som inte har plöjts eller gödslats på minst 20 år. I dagsläget finns endast enstaka gårdar som producerar certifierat naturbeteskött av lamm i Sverige14.   

Globalt utbredd antibiotikaanvändning till både människor och djur har ökat förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vår omgivning15. Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur i Europa16. Förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Djurvälfärd kan definieras på en rad sätt. EUs djurskyddslagstiftning som framhåller att hänsyn ska tas till djur som kännande varelser bygger på fem friheter som djuren ska åtnjuta: frihet från hunger och törst, från obehag, från smärta, skada och sjukdom, frihet att bete sig naturligt och frihet från rädsla och stress17.Att ta hänsyn till djuren som kännande varelser innebär bland annat att djurens smärta ska minimeras exempelvis genom effektiv bedövning vid stressande och smärtsamma moment såsom operativa ingrepp och inför slakt. Utevistelse ger också djuren ökad möjlighet att utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande.

 

 

1 Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Förbrukningen visar konsumtionen av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår. Man kan säga att totalkonsumtion och förbrukning visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken. Jordbruksverket, 2020.  Marknadsrapport Lammkött Jordbruksverket, 2020

2 Handelsstatistiken på landnivå, som baseras på den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung eller att Sverige är slutdestination. Jordbruksverket, 2020.

3 Ibid.

   Lantbrukarnas riksförbund, 2016

4 Jordbruksverket, 2020.

5 Livsmedelsverket, rapport 17, 2013

6 Rise, 2019

   Röös, 2015

7 Lantbrukarnas riksförbund, 2016

8 Bengtsson et al., 2003

9 Albizua et al., 2015. 

   Tidåker och Landquist, 2017

10 Ibid.

11 The Consumer Goods Forum, 2016

   Basiron, 2016

12 Bengtsson et al., 2003. Gustavsson et al., 2007.

    Jordbruksverket, 2019

13 Jordbruksverket-miljömålsrådet, 2019

14 Sigill kvalitetssystem AB, 2020

15 World Health Organization, 2019

16 European Medicines Agency, 2019

17 European Convention for the Protection of Animals kept for Farming Purposes, 1976

Miljöaspekter

  • Icke-hållbara förädlingskedjor
  • Djurvälfärd
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Överutnyttjande av marktillgångar
  • Utsläpp av växthusgaser

Omfattning

Färskt och fryst lamm- och fårkött inklusive charkuterier och sammansatta produkter med ett innehåll av lamm- eller fårkött på minst 10 procent. Exempel på produkter som kan omfattas:

  • Styckade köttdetaljer såsom stek, sadel, kotlett, fiol, filé, lägg med mera, av lamm eller får.
  • Grytbitar av lamm eller får
  • Får- och lammfärs
  • Köttbullar och korv av lamm eller får
  • Charkuterier av lamm eller får
  • Kebabflarn av lamm eller får

Föremålet för upphandlingen

Produkter av lamm- och fårkött med miljö- och djurskyddskrav.

Ingående krav

Tillämpningsanvisningar

Använd det eller de hållbarhetskriterier som passar ert behov, målsättningar och där ni har möjlighet att följa upp kraven som ställts. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla ett visst krav. Viktigt är också att ange hur leverantören ska svara på kraven.

Gör en noggrann marknadsanalys för att informera dig om tillgång och marknadens förutsättningar. Se gärna Upphandlingsmyndighetens stöd för hur du genomför en marknadsanalys och tidig dialog med leverantörsmarknaden.