Miljömål

Miljöaspekter

  • Djurvälfärd
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Utsläpp av försurande ämnen
  • Utsläpp av övergödande ämnen
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Spridning av genmodifierade organismer
  • Utsläpp av växthusgaser
  • Överutnyttjande av marktillgångar

Produktgrupp

Mjölk och mejeri

English version

Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.    

Läs mer

I Sverige förbrukades ca 375 kg mjölk och mejeriprodukter per person år 2018. 72 procent av förbrukningen var producerad i Sverige1. Andelen svenska mejeriprodukter av förbrukningen har minskat överlag sedan 19952. Importen sker främst från Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland. Statistiken över import av mejeriprodukter ska tolkas med försiktighet, eftersom mjölkråvarans ursprungsland kan skilja sig från importlandet. En del av importen till Sverige säljs också vidare till andra länder, vilket innebär att delar av importen inte konsumeras i Sverige. Den ekologiska andelen av den svenska produktionen var år 2018 nästan 19 procent för konsumtionsmjölk, 12 procent för syrade mejeriprodukter, 6 procent för grädde och 2 procent för ost3.

Klimatpåverkan från produktion av animalier kommer främst från foderproduktion, djurens fodersmältning (för idisslare som nötkreatur, får och getter), gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling4. Utsläppen av växthusgaser för mjölk och mjölkprodukter varierar mellan 0,9 och 15 Co2 ekvivalenter per kg beroende på typ av produkt, produktionssätt och ursprung5. I Sverige är produktionen av komjölk starkt sammankopplad med produktion av nötkött, där ca 60 procent av nötköttet kommer från mjölkbesättningar6. Andel grovfoder och användningen av soja och oljepalm är några viktiga hållbarhetsparametrar när det gäller djurfoder. Soja och biprodukter av oljepalm som används till foder kan produceras på ett mer hållbart sätt, exempelvis genom att produktion inte sker på skyddsvärda områden7.

Idisslare som går på bete håller landskapen öppna och bidrar till flera ekosystemtjänster. Väl anpassat bete är betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald8. Vallar som ingår i en växtföljd på åkermark, utgör en viktig foderkälla för idisslande djur och bidrar positivt till odlingssystemet genom exempelvis minskat behov av bekämpningsmedel och uppbyggnad av markens bördighet, kollagring samt kolinlagring9. Utevistelse ger också djuren ökad möjlighet att utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande. 

Globalt utbredd antibiotikaanvändning till både människor och djur har ökat förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vår omgivning10. Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur i Europa11. Förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Djurvälfärd kan definieras på en rad sätt. EUs djurskyddslagstiftning som framhåller att hänsyn ska tas till djur som kännande varelser bygger på fem friheter som djuren ska åtnjuta: frihet från hunger och törst, från obehag, från smärta, skada och sjukdom, frihet att bete sig naturligt och frihet från rädsla och stress12. Att ta hänsyn till djuren som kännande varelser innebär bland annat att djurens smärta ska minimeras exempelvis genom effektiv bedövning vid stressande och smärtsamma moment såsom operativa ingrepp och inför slakt.

1 Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Värdena baseras på produktion och handel med mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost. Samtliga siffror avser komjölk.  Jordbruksverket, 2020

2 Med undantag för konsumtionsmjölk och skummjölkspulver. Jordbruksverket, 2020 (sid 17)

3 Handelsstatistiken, baserad på Statistiska Centralbyrån och den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung. Jordbruksverket, 2020

4 Livsmedelsverket, rapport 17, 2013

5 Konsumtionsmjölk: ca 0,9-1,2 kg Co2/kg Ost: ca 5,3 Kg Co2/Kg (Sverige 31 procent fett,     RISE 2019)-15 Kg Co2/Kg (Globalt genomsnitt 10-15 Kg Co2/kg Gerber et al, 2010)

  RISE, 2019

  Röös, 2015

  Livsmedelsverket, 2013

  Aguirre-Villegas, 2011

  Gerber et al, 2010

  Cederberg et al., 2009

  Rundgren, 2019

6 Jordbruksverket, 2020

7 The Consumer Goods Forum, 2016. Basiron, 2016

8 Bengtsson et al., 2003

9 Albizua et al., 2015. Tidåker and Landquist, 2017. Regeringen, SOU 2020:4

10 World Health Organization, 2019

11 European Medicines Agency, 2019

12 European Convention for the Protection of Animals kept for Farming Purposes, 1976

Föremålet för upphandlingen

Produkter av mjölkråvara (från ko, får och get) med miljö, klimat- och djurskyddskrav.

Miljömål

Miljöaspekter

  • Djurvälfärd
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Utsläpp av försurande ämnen
  • Utsläpp av övergödande ämnen
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Spridning av genmodifierade organismer
  • Utsläpp av växthusgaser
  • Överutnyttjande av marktillgångar

Tillämpningsanvisningar

Använd det eller de hållbarhetskriterier som passar ert behov, målsättningar och där ni har möjlighet att följa upp kraven som ställts. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla ett visst krav. Viktigt är också att ange hur leverantören ska svara på kraven.

Gör en noggrann marknadsanalys för att informera dig om tillgång och marknadens förutsättningar. Se gärna Upphandlingsmyndighetens stöd för hur du genomför en marknadsanalys och tidig dialog med leverantörsmarknaden. 

Kriteriearbete

Arbetsstart
Mar 2020
Remisstart
2020-10-20
Remisslut
2020-11-13
Publicering
Dec 2020